20090809, 20:36
Vår coach har kraschat rejält under multisporttävlingen i Oslo. Saxat ur Karlstad multisports forum:
Jag, Andreas och Lars gick ut på mtb sträckan. Allt gick bra, Andreas navigerade bra och vi var peppade. Innan andra kontrollen så var det en lång nedförsbacke i grus, det var nu mörkt och pannlamporna var på. Vi släppte på rejält i nedförsbacken, Lars först, jag 10-15 m bakom och Andreas en bit bak. I slutet av backen var det en färist och 2 m efter den en bom i rostig färg utan reflexer eller annat.
Jag såg Lars tvärnita någon m framför bommen, han gjorde några volter framåt och landade med ryggen på bommen, cykeln flög in i skogen. Lars låg sen orörlig på marken. Han var dock vid medvetande och klagade över ryggsmärtor. Andreas kom till plats och vi ringde ambulansen. Många lag kom och stannade och hjälpte och erbjöd sin tid, riktigt bra sportmanship. Den låånga natten spenderade vi sen på sjukhuset och röntgen visade att det var frakturer på de nedre kotorna i ryggen. Ingen operation behövdes och Lars är en rastlös, positiv och stark person som redan har varit uppe och gått i några min.
Det var den otäckaste vurpan jag sett och jag är glad över att det gick så pass bra som det gjorde, det kunde ha slutat betydligt värre.
Krya på dig Lars önskar lag Rosa med support!
/Marita
Tur i oturen och lars blickar frammåt!
I går kväll pratade jag med Lars på telefon och han blickade redan frammåt! Han var uppe och gick i korridoren och skulle snart ta sina första steg i trappor.
Röntgen visade inga lösa benbitar som kan ställa till problem och den brutna delen av en kota läker på 6 veckor!
Troligtvis så hade Lars hjälp av ryggsäcken med Camelback och den obligatoriska utrustningen som dämpade rygglandningen på bommen!
Lars kommer troligtvis hem på måndag!
//Erik
Hoppas vi snart ser dig löpa igen Lars,
kämpa på!
/Sören
Jag, Andreas och Lars gick ut på mtb sträckan. Allt gick bra, Andreas navigerade bra och vi var peppade. Innan andra kontrollen så var det en lång nedförsbacke i grus, det var nu mörkt och pannlamporna var på. Vi släppte på rejält i nedförsbacken, Lars först, jag 10-15 m bakom och Andreas en bit bak. I slutet av backen var det en färist och 2 m efter den en bom i rostig färg utan reflexer eller annat.
Jag såg Lars tvärnita någon m framför bommen, han gjorde några volter framåt och landade med ryggen på bommen, cykeln flög in i skogen. Lars låg sen orörlig på marken. Han var dock vid medvetande och klagade över ryggsmärtor. Andreas kom till plats och vi ringde ambulansen. Många lag kom och stannade och hjälpte och erbjöd sin tid, riktigt bra sportmanship. Den låånga natten spenderade vi sen på sjukhuset och röntgen visade att det var frakturer på de nedre kotorna i ryggen. Ingen operation behövdes och Lars är en rastlös, positiv och stark person som redan har varit uppe och gått i några min.
Det var den otäckaste vurpan jag sett och jag är glad över att det gick så pass bra som det gjorde, det kunde ha slutat betydligt värre.
Krya på dig Lars önskar lag Rosa med support!
/Marita
Tur i oturen och lars blickar frammåt!
I går kväll pratade jag med Lars på telefon och han blickade redan frammåt! Han var uppe och gick i korridoren och skulle snart ta sina första steg i trappor.
Röntgen visade inga lösa benbitar som kan ställa till problem och den brutna delen av en kota läker på 6 veckor!
Troligtvis så hade Lars hjälp av ryggsäcken med Camelback och den obligatoriska utrustningen som dämpade rygglandningen på bommen!
Lars kommer troligtvis hem på måndag!
//Erik
Hoppas vi snart ser dig löpa igen Lars,
kämpa på!
/Sören
