Amerikanarna har glömt bort den viktiga Aerobiska träningsfasen och bara försökt bli bättre med mer och mer intensiv träning enda resultatet det har gett är ju att dom gått sönder och bränt ut sig och aldrig nåt riktigt hög nivå nu tror jag dom har gått tillbaka mer till det gamla tänket med förfinade träningsupplägg enligt Lydiard och Canaovas filosofier och det börjar ge frukt nu det är vad jag tror ialla fall
men jag har ju haft fel förr
Här är ett uttalande av Arthur Lydiard där:
One of the reasons why Americans donâ??t produce very many good middle and long distance runners, with
millions of people running there, is simply because of this factor: coaches determining, with hypothetical
figures, exactly what athletes should do in anaerobic training. As a coach, you may be able to judge
pretty closely what your athlete can do, you may be right in saying he can do fifteen repetitions of 400
meters in 65 seconds with so much recovery, but the main thing is to explain to the athlete not only what
to do and how to do it, but why he is doing it, what physiological adaptations he is trying to bring about
with the training. When he hits the wall, heâ??s had enough, and he should determine when to stop, not the
coach. The key to training is to regulate each workout according to your individual reactions to it.
Mer finns att läsa här:
http://velodynamics2.webs.com/lydiardosaka90.pdf
Ser fram emot en diskussion =)
/Thomas