Jag kan bara ha ett leende på läpparna när det gäller att springa fel och att man är lite dum i huvudet när man är trött. Springer efter andra och har adrenalin i kroppen adderar till det.

Tex så är det hyfsat många som räknat fel på varven på 1500m. Snacka om snitzlat! - Det bara blir fel ibland.

Jag bara sprang efter och var inte så rationell helt enkelt.
Att springa i efterhand/ensam/i ett lugnare tempo, det är inte samma grej som in-action.

För att ge ett exempel (en kompis som sprang samma helg som tjurruset)
-- Klippt och klistrat från funbeat ---
Stockholm Adventure Race.
Dagens lopp gick av stapeln vid Hellasgården nära Nacka i Stockholm.
Loppet börjar med en snitslad prolog/trailrun och hela fältet drar iväg i skogen. Man har fullt upp med att hålla ryggen framför och se upp var man sätter fötterna när man hör orden man inte vill höra från ett lag några snäpp fram. "Har någon sett en snitsel?" Alla stannar upp och konstaterar att vi tappat snitslingen. Suck. Chansar och springer någotsånär tillbaka åt rätt håll men förlorar säkert 5 min direkt.
...
---

Jag tycker föresten att man inte ska ha hemlig bana utan att banan skall avslöjas innan. - Det löser inte detta problem fullt ut, men det skulle kunna lindra.
Det blir också en kul snackis innan.

/Lars

Detta inlägg modifierades senast: 20130917 12:52 av lundegard.