Det här är ett lopp att glömma skulle aldrig startat. Visade sig att förkylningen fortfarande fanns i kroppen. Men lätt att vara efterklok hade ju känts väldigt bra innan. Gick väldigt fort första kilometerna och det kändes lätt men efter 6-7 km började jag känna att det kommer bli en tuff dag funderade på att gå av redan här men nåt gjorde att jag fortsatte. Efter 10 km började jag få illamående känslor och här skulle jag definitivt klivit av men man är för stöning för att lyssna på kroppen... Så nu började det att gå riktigt långsamt. Men ca 13-14 km kvar började jag få ruskigt ont av att skon va för tajt och slog emot två blånaglar gick hyfsat att springa när det va lite lutning uppåt men att springa nerför gick bara inte fick springa med raka ben på hälarna för att inte dö av smärta minst sagt obehagligt... med 4 km kvar kom vissa kramp känningar och va riktigt nöjd när jag kunde passera mållinjen på ännu en 2.13 tid.... Väl i mål kunde jag knapp stå upp utan va tvungen att lägga mig ner mådde verkligen pyton! Nån timme efter så va jag tvungen att spy ganska rejält... Va likblek och illamående en bra stund efter det och tog ett tag att få ordning på balansen i kroppen igen riktigt obehagligt. Nån vill att jag inte ska lyckas på Lidingö så är det nog... Men jag kommer igen det här tar inte knäcken på mig!

Lars bröt vid 10 förresten ont i benen och Martin Holmstrand va tvungen att bryta då blödde näsblod.

/Thomas